På fredagskvällen sov mamma åter med Meya och pappa sov på Ronald McDonald (inte Roland)
Meya kom på att eftersom det var fredag så var det dags för fredagsmys och hon borde få popcorn. Såklart! Mamma fixade det och även om hon i vanlig ordning inte åt så mycket, så var det en lycklig tjej.
Och pigg. Och hungrig.
Hon var vaken större delen av natten igen. Hon ville ha mat hela tiden, så mamma fick inte mycket sömn. Meya åt banan, vindruvor, macka och yoghurt under natten.. Kortisonet som spökar.
På morgonen har hon sovit igen en del, vilket är bra. Det visade sig att hon inte fått sin losek på ett par dagar och nu har hon lite ont i magen. Jag bannar givetvis mig själv för att jag inte sett det, men man får väl tänka att det finns andra som borde tänkt. Tur att Mamma Linda finns, hon tänker. Men jag säger igen, som förälder till sjuka barn måste man vara vaken och beredd på att snabb-utbilda sig till läkare. Det går inte sitta och sova.
Nu sover tösen. Vi får se vad eftermiddagen för med sig.
—-
Relativt pigg tjej idag. Hon gick ett varv i korridoren igen och kittlade folk.
Eftersom det är lördag var vi ju tvungna att fixa lite godis. Vi tyckte det var på tiden att hon fick lämna rummet efter två veckor, så….
Skönt att få komma ut. En hel påse godisnappar blev det 🙂
På förmiddagen, medan mamma var och fick en välförtjänt dusch efter en vaken-natt, så han Meya med att sitta i fönstret och filosofera lite.
Meya Pettersson 
Oh, vilka underbara bilder! Det värmer i hjärtat att se Meya kommit ur sängen och till o med avdelningen, till cafeterian! För en vecka sedan lyfte du knappt på huvudet, helt underbart hjärtat 🙂
Wow vilka storm kliv. Bra kämpat Meya!!!
När detta till största delen är över tycker jag att vi hyr en stuga i något snösäkert område och åker pulka med ungarna i några dagar. Även de som ännu inte skaffat barn i släkten är välkomna för vi behöver nog draghjälp:) och farmor o Arne såklart. kramen
Härligt att läsa om framstegen och det märks att det är en tjej som är tuff. Sådär tuff som man måste vara som liten tjej på ett stort sjukhus när pappa och mamma också har det tufft. Elsa 4 år vill säga lite Hej till Meya och säger att man kan sudda med ett suddigum om man har tråkigt. Håll ut och kämpa på. Vi hejar på er och håller tummarna!
Ni är så tappra! Fattar inte var ni får all styrka ifrån. Kramar
Solen skiner och det ser ut att bli en härlig söndag! Men vad är det mot att se Meya uppe och glad! Hälsa eran solstråle med varma kramar från ön!
Åh vilka härliga biler och att se henne så pigg och glad! Ni är fantastiska hela gänget! Säger som ovan, fattar inte vart ni får styrkan ifrån men är så glad att ni har den!!! Kämpa på, ni har alla tankar med er!! och SÄG TILL om vi kan göra nått!!!! Puss och kram!