På morgonen var det dags för ett besök på skolan. Meya var superglad och det kramades en hel massa. Meya var med på första lektionen. Tyvärr så blev det lite för stökigt för Meya och helgen gjorde sig påmind, så Meya orkade inte så mycket. Hon försökte men man såg att det var för mycket liv runt omkring för att hon skulle kunna koncentrera sig och till slut blundade hon och uppvisade sitt vanliga stressbeteende.
Detta till trots tyckte hon det var kul att träffa kompisarna igen. Det kommer vi göra fler gånger, men hennes lektioner får nog hållas i mer störningsfri miljö ett tag till.
Väl på sjukhuset blev det gympa. Det var tufft för henne, men hon kämpade bra. Gåbandet lockar henne 🙂 Hon hade fått ett nytt knäskydd som är lite smidigare och det märktes att det var bättre.
Efter gympan var det egentligen vila, men Meya ville baka och för att ta vara på energin så gjordes det chokladbollar innan middagen 🙂
Efter middag (och go-fika) skulle egentligen arbetsterapeuten komma, men han var sjuk. Det blev istället en stunds vila och tv-tittande (Mamma och Pappa pusslade).
På eftermiddagen kom Max. Han var med på Meyas eftermiddagsgympa och det spelades badminton (med stooor boll) och fotboll. Och så mer gåband såklart.
Två minuter efter mamma och brorsan åkt, sov Meya. Det har varit en tung dag för henne. Hon käkade maten på kvällen och vi läste, men hon var helt slut. Nu hoppas jag bara att det lilla hon sov tidigare inte innebär att hon är vaken inatt..
Meya Pettersson 
Förhoppningsvis sov hon, för med sådana dagar måste hon ju vara helt slut. Vilken kämpe hon är och ni också för ni är ju med hela tiden!
Vi har glömt att ge kanin en komplimang för han stöttar ju också Meya allt han kan. Fortsätt så!
Vad fint ärret ser ut. Kram från soliga Sätilla.
😉
It’s a rabbit, not a hen.. 😀
Point taken:) hahaha….